Visar inlägg med etikett Dying For Bad Music. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Dying For Bad Music. Visa alla inlägg

fredag 8 mars 2013

Least Carpet - II

Instrumentala mattor av pulserande psykfolk från Bayern.



måndag 15 augusti 2011

Hurricanes of Love - Heavenly Wheel

Skruvad och raspig lägereldsblues hittad via Dying for Bad Musics excellenta utsiktstorn.


måndag 13 juni 2011

Daniel Michael Clark - Neighbourhood Spook

Ögonlösa spöklika sånger från andra sidan spegeln. Hemvävd psykfolk som långsamt surrar omkring i ett gammalt knarrande och knastrande trähus någonstans på de brittiska öarna.

Moongazing Hare - Is This the Cumming of Sumer?

Återigen har vi Dying For Bad Music att tacka för ett välansat tips om ett skruvat freakfolk-album. Den här gången lägger vi till vid vårt södra grannland för att ta del av något som skulle kunna vara resterna av en gammal övervintrad hippie-sekt som plötsligt får nytt liv och lägger sig barfota under en korkek för att dofta på blommorna.

fredag 27 maj 2011

Land of Blood and Sunshine - Phlegm Realm

En av fjolårets främsta album, alla kategorier, var Land of Blood and Sunshines underbara Into the mystery. Nu är man tillbaka med en lite kortare historia, bestående av jagande, klagande, plankig och punkig psykfolkstomp. Och får du endast plats med en låt i sommarens ryggsäck rekommenderas en närmare titt på andraspåret Bring me thunder.

torsdag 26 maj 2011

Norwegian Arms - Trimmings of Hides

Minimalistisk mandolinpunk av folkstompiga freakfolkare från Philadelphia. Ett knappt tio minuter långt skillingtryck som med sin charm limmar sig fast.

fredag 6 maj 2011

DoT - Mizz Teviak

En dammig kortroman, från en trasig gunga i det övergivna sommarstugeområdet. Från Kanada, via Bandcamp, kommer denna unga trubadur som bjuder på skeva visor från dikesrenen.

fredag 18 mars 2011

Rebar and Plums - Autobiography of Civilized Decline

Favoritbloggen framför andra när det gäller tips om bra musik på Bandcamp är Dying For Bad Music. Efter mitt senaste besök på sidan fick jag med mig ytterligare ett bra exempel på att hemlagat faktiskt är godast.

Under vissa passager tänker jag på Skogsgospel-favoriten Nesey Gallons och i andra stunder dyker Neil Young upp, fast med större skägg och smutsigare flanellskjorta. Och allt är hämtat från ett ensligt sovrum mitt ute i det öde landet.